Tredje etappen och svårighetsgrad 5 av 6. Idag fick jag ihop 69 km 2200 höjdmeter. Profilen visade många backar men inte lika långa som första dagen, men mera singeltrack.
Det börja redan på natten när jag hörde hur det smattra på fönsterrutorna och jag tänkte, nej det kommer bli halt i skogen.
På morgonen var jag inte alls på topp, jag gick och bäva för att starta. Efter det vi läst i beskrivningen ska den här dagen vara bland dom värsta.
Vid starten cyklade vi runt byn som ett äro varv och sedan uppför, dagens längsta klättring. Mina ben var inte alls med på noterna, dom var sega och svara inte alls när det flackade ut. Jag tänkte att det här är inte bra, hur ska jag klara den här dagen.
Men jag hittade mitt lunk och fick en Polsk gubbe hängandes bak på hjulet. Han flåsa som bara den och jag undra mer över om han kommer klara dagen än jag.
Efter backen kom jag in i skogen med snabba med häftiga stigar med lummigt grönt. Här fick jag hoppa av några gånger för att klättra över nerfallna träd.
Stigarna klättra upp för backar där det bara var att gå eller i alla fall cykla en bit. Men onödigt att bränna sig för mycket i dom backarna.
Roliga men tekniskt svåra utförsbackar. Banan gick längs med den Polska och Tjeckiska gränsen så på många ställen där vi cykla var det som att vi cykla på den gamla men nerfallna muren som avskiljde länderna åt. Så där man trodde att stenarna satt fast i marken kunde det var halt då stenarna rörde på sig. Just på ett sådant ställe där det var en kurva och jag hade lite fart, tittade jag framåt på den jag hade framför mig och vipps så låg jag och kramades med taggbuskar och brännässlor.
Så här såg min arm ut efter kramandet
Efter halva loppet fick jag som superkrafter, allt flöt på bra jag hade kul och kände mig pigg. Så från att ha varit en bävan till att älska den här dagen. Jag var ändå ute i ca 6.40 h men hade så kul. Vackra vyer fick vi också se.
Vid andra depån fick jag den här utsikten
Kommentera