Angelica Ek

Ibland glömmer man bort hur kul det är att springa eller cykla, eller bara att få komma ut. Som det är nu är det mörkt och ruggigt men egentligen inte speciellt kallt. Men jag har ändå svårt att motivera mig att ta mig ut när det är mörkt, halt och kallt.

Tar mig fram och till baks från bussen efter jobbet och fryser.
Men så har jag en hjälpande hand här hemma som drar med mig ut. Mina ögon öppnas upp på nytt, hjärtat hoppar några glädjeskutt och kroppen fylls av harmoni.
Jag har fått vara ute och sprungit i skogen.
Visst det är mörkt men väldigt kul att springa med pannlampa, höra tystnaden som trycker på axlarna.

Snart vänder det och blir ljusare och lättare att ta sig ut 🙂

rapparen Angelica

jobbigt att springa uppför abborrbacken

två ensamma lampor i mörkret

Tack för bilderna Martin Söderlund